Sista chansen att stoppa kärnkraften
(17/6 2010)
ENERGIPOLITIK DEBATT
Kärnkraftens avfallshantering är lika litet löst nu som för 30 år sedan. Under en miljon år framåt skall våra efterkommande leva med en enda generations helt livsfientliga teknikval, skriver Eva Hallström.
Kärnkraften är farligare än för trettio år sedan p g a terroristrisken. De säkerhetsanordningar och det kontrollsamhälle som krävs i dag för att inte kraftverk skall hotas av tokskallar är enormt, skriver Eva Hallström.
Sista chansen att stoppa kärnkraften har våra folkvalda i dag den 17 juni. Som en av de sista omröstningarna på mandatperioden i Riksdagen, skall de efter trettio år av stiltje – sedan folkomröstningen 1980 – ta ställning till regeringens förslag att åter öppna för att få starta nya kärnkraftverk i vårt land. Vi som redan är det kärnkraftstätaste landet i världen, räknat per capita! Vi som äntligen har fått skjuts på vindenergi och som har mer biomassa än många länder att göra förnybara bränslen av.
Att överhuvudtaget lägga denna proposition är ett stort vallöftessvek eftersom Alliansen sa i sin regeringsförklaring att man skulle ligga lågt hela denna period. Statsminister Fredrik Reinfeldt sa i regeringsförklaringen i Sveriges riksdag 6 oktober 2006: ”Förbudet att uppföra nya reaktorer kommer att bestå.” I Valmanifest 2006 från Allians för Sverige, daterat 23 augusti 2006: ”Förbudet att uppföra nya reaktorer kommer inte att upphävas under mandatperioden.”
Med en sista-minuten-abrovink av Centern får borgerligheten med största säkerhet tyvärr majoritet för detta, trots att Lagrådet – som skall se till att det rent fungerar juridiskt, protesterat mot en alltför stor brådska.
Civilutskottet har den 8 juni offentliggjort sitt betänkande om regeringens proposition rörande ökat skadeståndsansvar för kärnkraftsföretagen. Propositionen tillstyrks medan man avslår de tre motioner som lämnats in. Det betyder att Sven Bergström (C) inte fick gehör för sitt tredje villkor för att han ska stödja regeringens kärnkraftspolitik.
Nu vill det till att vi medborgare visar vårt stora missnöje och vår stora oro. Maila till dina riksdagsledamöter (fornamn.efternamn@riksdagen.se) och påtala följande:
• Kärnkraften är farligare än för trettio år sedan p g a terroristrisken. De säkerhetsanordningar och det kontrollsamhälle som krävs i dag för att inte kraftverk skall hotas av tokskallar är enormt! Brytningen är lika smutsig och farlig som då, reaktorer lika sårbara, människor lika felbara som då, strålningen lika dödlig och ”säkerheten” lika illusorisk som då.
• Kärnkraften är dyrare än de förnybara energibärarna: 90 öre KWh enligt Stanforduniversitetets färskaste siffror, mot vindkraften 60 öre/KWh. Olönsamheten i investeringskostnaderna skall vi bara inte tala om. Finnarna, som en av de få i världen som nybyggt under de senare åren, får betala av minst 33 miljarder på 60 år för ett kraftverk som de endast får begränsad energimängd av. Hur smart är det?
• Kärnkraften är inte alls klimatneutral! Den kanske värsta av lögnerna från den lobby som har investerat i mänsklighetens och planetens mest dödsbringande strålningsenergi. Med en livscykelanalys; transporter, brytning och avfallshantering etc, är den tvärtom riktigt dålig ur klimatsynpunkt. Uranet är också en synnerligen ändlig råvara, d v s inte ett dyft hållbar för någon långsiktig produktion.
• Kärnkraftens avfallshantering är lika litet löst nu som för 30 år sedan. Under en miljon år framåt skall våra efterkommande leva med en enda generations helt livsfientliga teknikval, och försöka att inte bli bestrålade av de rester som måste hållas hermetiskt åtskilda från allt biologiskt liv under oöverskådlig tid.
• Kärnkraften är tvilling med kärnvapen. Ett alldeles för sällan påpekat argument. Alla länder som har illegitima kärnvapen har också pågående kärnkraftsprogram. Plutonium är den viktigaste biprodukten från s k civil kärnkraft och ett starkt skäl att hålla reaktorer i drift här och var.
Efter många och breda diskussioner i sann folkbildningsanda för trettio år sedan bestämde sig ju svenskarna för att avveckla kärnkraften.
Energianvändningen i vårt samhälle indelas i tre sektorer bostäder och service, industri samt transporter. Den totala energianvändningen inom dessa sektorer var år 1980 var 381 TWh och har under årens lopp varierat fram till år 2007 för att då vara 405 TWh, alltså en liten ökning under 27 år med 13 TWh. Detta kan jämföras att under samma tidsperiod har energi från biobränsle ökat från 48 TWh till 120 TWh, alltså en ökning av förnyelsebar energi med 72 TWh. (källa: Energimyndigheten. Energiläget i siffror samt energiutblick).
Satsa på energieffektivisering. Satsa på förnyelsebar energi som är ändliga och tar inte slut i det långsiktiga perspektivet istället.
Eva Hallström
Landstings- och riksdagskandidat, Miljöpartiet i Sunne
Sol och vind är framtiden
(16/4 2010)
ENERGIPOLITIK REPLIK
Enligt EU-kommissionens rapport om miljöskadliga subventioner fick kärnkraften i Europa 70 miljarder euro i öppna subventioner under åren 1970–2004. Till detta kommer enorma – men inte kvantifierbara – summor i dolda subventioner, till exempel i form av fördelaktiga lån, ansvarsbegränsningar och liknande, skriver Stina Bergström och Eva Hallström.
Vi är gamla nog för att minnas Tjernobyl och de katastrofala akuta följderna av reaktorhaveriet. Än i dag har vi fortfarande höga halter av radioaktivitet i olika områden, även i Sverige, från den olyckan, skriver Stina Bergström och Eva Hallström.
Svar till Bengt Johnsson (NWT 4/3)
I vilken värld lever MP-kandidaterna Stina Bergström och Eva Hallström, undrar Bengt Johnsson i sitt svar på vår artikel ”Kärnkraften fortfarande smutsig och dyr” (NWT 23/2). Vårt svar är: Vi lever i samma värld som du, Bengt. Den enda värld vi har och som vi har ett gemensamt ansvar för att vårda för framtida generationer. Att då bygga ut kärnkraften är inte bara en kortsiktig lösning på energiförsörjningen utan även ansvarslöst med tanke på våra barn och barnbarn.
När vi skriver att kärnkraften är smutsig tänker vi på:
1. Uranbrytningen. Stora landarealer ödeläggs och natur och människor drabbas när det uranhaltiga materialet bryts och gör det möjligt att spridas i omgivningarna. Detta kan ursprungsbefolkning berätta om i t ex norra Saskatchewan, Kanada. Undersökningar visar att områdets innevånare som i stor utsträckning livnär sig på fiske, jakt och grönsaker, har höga bly- och radiumhalter i blodet.
2. Risk för reaktorhaveri. Vi är gamla nog för att minnas Tjernobyl och de katastrofala akuta följderna av reaktorhaveriet. Än i dag har vi fortfarande höga halter av radioaktivitet i olika områden, även i Sverige, från den olyckan.
3. Kärnavfallsfrågan. Att vara nära utbränt kärnkraftbränsle är direkt dödande. Även om radioaktiviteten avtar med tiden måste avfallet isoleras i hundratusentals år eller ännu längre. I dag finns det ingen säker metod som kan garantera för en säker förvaring under en sådan lång tid i framtiden.
När vi skriver att kärnkraften är dyr menar vi att bygga ny kärnkraft är dyrare än att bygga t ex vindkraft. Enligt Riksdagens utredningstjänst är den troliga kostnaden för el från nya reaktorer ungefär 60 öre per kilowattimme (kWh) medan el från vindkraft beräknas kosta 50-60 öre/kWh (osubventionerat).
Du, Bengt, undrar varför vi inte skriver att något om de elcertifikat som har tillkommit för att möjliggöra och ekonomiskt stödja utbyggnad sol- och vindkraft och göra den ännu billigare än kärnkraften. Och visst, så är det. Men vi har inga problem med att ekonomisk stödja hållbara och förnyelsebara energislag.
Och vi ska också komma ihåg att den kärnkraft vi idag har och som är billigare subventionerades enormt under utbyggnadstiden (1960- till 1980-talen) och även därefter. Enligt EU-kommissionens rapport om miljöskadliga subventioner fick kärnkraften i Europa 70 miljarder euro i öppna subventioner under åren 1970–2004. Till detta kommer enorma – men inte kvantifierbara – summor i dolda subventioner, till exempel i form av fördelaktiga lån, ansvarsbegränsningar och liknande.
Du har även invändningar mot att vårt påstående att vi redan i dag har ett elöverskott och menar att produktionen motsvarar precis det för stunden aktuella behovet. Här behövs ett klargörande eftersom vi antagligen tänker på olika saker. Elöverskottet är över tid, till exempel över ett år, men det kan förekomma tillfälliga underskott också, till exempel till följd av att reaktorer stängs ner. Men visst kan man producera mer el än vad Sverige använder, det går på export. Vi har en gemensam elmarknad i Norden. Norge planerar bygga ut och i framtiden ha fyra kablar till olika länder i EU.
Energimyndigheten beräknar i sin långsiktsprognos att redan i år kommer det att finnas ett överskott av el i Sverige (dock lite osäkert med tanke på hur reaktorerna fungerar) och att Sverige år 2020 kommer att ha ett elöverskott på 23 terawattimmar (TWh), vilket motsvarar 3–4 reaktorer (som fungerar).
Du avslutar din artikel med att uppmana oss att besöka ett kärnkraftsverks inre och förvissa oss om att där är rent som i en operationssal eller rentav renare. Vi som redan varit på studiebesök vid flera kärnkraftsverk vet hur det ser ut.
Vi rekommenderar dig ett besök till Freiburg. Där fanns det en chokladfabrikant som hade problem med att få tag på nötter till sin choklad som inte hade för höga halter radioaktivitet från Tjernobyl och satsade då på solceller. Freiburg har solcellsfabrik, utbildning, forskning m m. Där byggde man plusenergihus 1995 med solceller på taket istället för tegelpannor. I dag är Freiburg en världskänd ort och titta gärna vidare på.
Stina Bergström (MP)
Riksdagskandidat
Eva Hallström (MP)
Landstingskandidat
;){kind=link}
;){kind=link}